måndag 26 juli 2010

Kejsarens nya kläder

Åter har förespråkarna för kärnkraftslobbyn lyckats med tricket att låsa upp medborgares pengar och framtid genom beslutet om utbyggnad av befintliga kärnkraftverk. Även framtiden för kommande genetationer som ska ta hand om avfallet är något som de inte verkar reflektera över i någon större grad. Ett över 80 år gammalt koncept grundat på krigsforskning borde väl vara något att ställa ut på museum istället, framför allt för att utbytet av bränsle vid energiframställningen enbart är cirka 5%. Stolt bygger man jättekomplex med högt i tak för att skapa arbetstillfällen och penningvinster för statstjänstemän och entrepenörer samt byggföretag...allt givetvis saltat med rejäla bonusar.
Alternativ finns det gott om, även om man tydligen försöker att slita ut och klämma allt ur en branch i taget. Oljeskojeriet är ju också ett typexempel.
Hade herrar politiker och vetenskapare tänkt till lite hade vi för länge sedan varit på ett helt annat spår. Det kanske inte är försent ännu.
Neutronens existens förutsades av Ernest Rutherford redan 1920. Partikeln identifierades 1932 av Sir James Chadwick. Inom den vanliga industriella och experimentella kemin hade man länge utfört jämviktsberäkningar med syre som grundmåttstock för molekylmassa. 1961 övergick man till kolatomen som referens för beräkningarna. Syreatomen är en gasmolekyl och existerar bara i dubbelform som O2, kolatomen däremot fungerar som enkelatom. Varför höll man envetet fast vid detta dubbelbegrepp inom kemin? Eftersom allt handlar om jämviktsberäkningar är antalet inte väsentligt, enbart förhållandet mellan antalet atomer och inblandade ämnens vikter. Man räknade inom kvantfysiken med neutronen och protonen som två separata partiklar. Niels Bohrs atommodell stämde enbart på en principiell modell av väteatomen, med en proton i kärnan.
Tyngre atomers konstruktion hade man svårt för att förklara.
Hade man varit konsekvent redan då skulle upptäckten av att protonen och neutronen är samma partikel kommit mycket tidigare än vad den gjort. Kanske spelade den tidens säkerhetspolitik in, Chadwick försvann till USA där han deltog i forskningen kring framställningen av kärnvapen under 1940-talet tillsammans med 130000 andra forskare. Han var också en av de drivande krafterna bakom den brittiska atomforskningen.
En elektrons egenskaper runt atomkärnan har ju varit experimentellt kända i decennier, hade man också allmänt haft tillgång till atomens egentliga konstruktion skulle ingenjörer med den enklaste miniräknare redan på 1980-talet kunnat sitta och räkna ut alternativa energiformer. Man hade också klarat att från kvantnivå härleda de från övriga naturen välkända Fibonaccitalen och gyllene snittet liksom sambandet till Benoit Mandelbrots fantastiska formationer. Plus en hel del annat såsom till exempel uppkomsten av gravitation.
Det gäller bara att börja med rätta uppgifter i tid, helst redan på gymnasienivå...